Idag gick vi igenom lite foton från Barcelonaresan på spanskalektionen. Jonathan visade bilder (som han för övrigt lovat dyrt och heligt att inte visa för någon) från ett åk i linbanan FEKKING 150 METER ÖVER HAVET!

Jag sitter på golvet och gråter.

Är det något jag önskar så är det att jag var lite coolare. Det vill säga att jag inte började gråta så fort något blev lite läskigt utan i stället kunde se det häftiga i saker och ting. Kan ju liksom inte ens åka slänggungorna utan att få en panikattack.

Känner att jag skulle få så många fler coolhetspoäng om jag till exempel bara satte mig ner och bara tog den där stelkrampssprutan istället för att panikgråta, skrika, fly och svimma. Det bli ju inte precis mindre hemskt bara för att man skämmer ut sig på kuppen.

Imorgon ska vi till Linköping och fenomenmagasinet med fysikkursen. Förra gången gick jag ut i korridoren och grät när de plockade fram en orm.

Satsar på att ta det hela cool imorgon.


Huwa!