Det var sedan länge bestämt att gänget skulle åka till Rosenlundsbadet i Jönköping. I sista stund bestämde jag och en tjejkompis oss för att innan badet ta en timma, eller max två och prova några balklänningar. Eller ja, köpa en balklänning rättare sagt, vi var nämligen ute sista dagen för beställning.

Låt mig ta er med tillbaka till lördagen den 29/1 2011:

Klockan 09.15 hoppar vi på tåget mot Jönköping. Jag är helt säker på att man kan ladda resekortet på tåget, men det kan man inte, så det enda vi kan göra är att sätta oss ner och åka för hela noll kronor. Väl framme styr vi stegen mot ”Kristinas brud och fest” som ligger ungefär 200 meter från resecentrum. Jättebra. Vi tänker att ”vi kan väl i alla fall prova ett par klänningar? Kanske tre, fyra till och med.”

Vi provar 17 var. Plus att vi sedan byter och provar ytterligare 17, vilket blir...34 klänningar(!?) Efter ungefär 2,5 timmar har vi bestämt oss för varsin och vid det här laget är vi så trötta på sidentyger, chiffon, släp och ”hmm...den kanske går att lägga ut nån centimeter i midjan” att vi helst av allt vill ringa våra baldejter och meddela att de nog få gå med varandra som ett gulligt litet pojkpar för vi har tyvärr lagt våra tre tusen kronor som vi egentligen skulle ha till balklänningar på en enkelbiljett rakt ut i yttre rymden. För där spelar det ingen som helst roll om man är 3 cm för kort för att bära upp en klänning utan underkjol eller om magen viker ihop sig och blir tre stycken småmagar när man sitter ner. Där finns det över huvud taget ingen balångest. Vad jag vet i alla fall.

Så, var var jag nu? Just det. Vi hade bestämt oss. Jag för en röd, marilyn monroe-aktig med snörning i ryggen och min kompis för en svart.

Okej. Tillåt mig skratta. Vi? Bestämma oss? Visserligen ställde vi oss i kön men där slog det mig plötsligt att min rumpa såg helt gigantisk ut i den där färgen. Min kompis kom fram till att 3500 var för mycket för en klänning som dessutom måste läggas upp och därmed kommer gå på ytterligare en femhundring.

Vi går ut. Klockan är nu 13:08 och resten av gänget har ringt 12 gånger och undrat när i helskotta vi kommer till badet. ”Alldeles, alldeles strax,” svarar vi. Vi får den geniala idén att gå in i butiken bredvid och fråga om det kanske, möjligtvis finns någon annan affär som säljer balklänningar i närheten? Det finns det.

En bussresa på en kvart är allt som krävs och nu befinner vi oss i en djungel av stora, färglada, svarta, vita, smala, breda, långa, korta och pajettiga balklänningar med eller utan underkjolar, korsetter, öppna ryggar, axelband och blommor precis vid troskanten. Jag vill lägga mig ner på golvet och dö. Plötsligt har jag gått från helt okej snygg, otränad men ganska smal och rolig till tjock, ful, kort och världens tråkigaste.

Tanken på att visa upp mig i en svindyr klänning framför hela stan får mig att vilja rusa in på toaletten och kräkas. Men det går inte, för jag tror inte ens de har en toalett på det här skitstället.

Jag vet inte hur det går till men två timmar senare går två rödgråtna tjejer ut från butiken med varsin balklänning. En lila och en rosa.

Kommer fram till Rosenlund klockan fyra. Är jättehungriga men balklänningen har inte plats för några bullar. Eller något annat heller för den delen. Två gram till och klänningen kommer spricka direkt. Scraaaaaatch kommer det låta på balkvällen och alla tror att någon råkade hänga sig i gardinerna, men, oj då. Det var visst bara Rebecca som åt en liten, liten mangofyrkant och så måste jag använda klänningen som en morgonrock med snöre runt midjan för att hålla ihop den istället. Asfult.

Klockan halv fem vill gänget åka hem, de har nu badat i fem timmar. Balångesten har resulterat i en grov bikiniångest och jag känner mig som en överviktig vitval. (blåval fast vit.)

Åker till A6 och äter. Trotsar balångesten och går loss på pizzabuffén.

”Vi kan bara skita i att äta sista veckorna” säger vi till varandra samtidigt som vi kletar extra stark kebabsås på en hawaii-slice och i tyst samförstånd möts våra blickar.

Vi inser med ens att en balklänning precis har förstört en hel dag.