Idag åt jag min frukost på väg till skolan. När jag närmade mig skolan hade jag fortfarande halva mackan kvar. Gjorde då som alla andra också skulle gjort i en liknande situation (kastade mackan till ankorna för er som inte fattade det.)

Då blev alla ankor svinglada och tänkte att nu är det fest! Och så började alla femhundratolv ankorna kvacka fram med små anksteg över isen. Sakta sakta gick de så de inte skulle ramla i och drunkna i nån liten vak. Usch vad hemskt det var.

Över fem hundra ankor och bara sex minismå brödbitar!

Man får ju ont i magen.

Hade dåligt samvete hela dagen och när jag gick hem igen kollade de på mig med jätteledsna ankblickar, de hade säkert just haft begravning för alla de små ankor som gick genom isen och begravt dem ankmassgravar. Usch!

Och det enda jag hade i matväg var tre chokladmuffins med alldeles för mycket chilipulver i. Kändes ju liksom inte så värt att ge dem gift.