I tisdags var jag och klippte mig.

Det är samma sak varje gång. Jag bestämmer mig en vecka innan för att nu bannemig ska jag klippa av skiten. Nån liten ball Rihannafrisyr, ska jag klippa. Dagen innan konstaterar jag att det nog räcker om hon tar en dryg decimeter på längden.

Sen kommer jag dit och ser mig själv måtta upp cirka 0,02 millimeter mellan tummen och pekfingret samtidigt som jag ser frisören i ögonen och säger:

"SÅ mycket. Inte en nanometer mer. Uppfattat?"


Ibland låter jag dem klippa lugg. Men det känns lite
meningslöst när det ändå ser ut såhär efter en månad.