Hallå!

Tänkte kolla in här bara och såg att ni fortfarande är några stycken här. VARFÖR ÄR NI DET FÖR?
 
Vi hänger ju på SOLO nu vet ni väl?

http://solomag.se/alltutom

...

http://solomag.se/alltutom

Ville bara säga det

Men hallå! Ni ska ju inte vara här! 
 
Det är HÄR det händer. http://solomag.se/alltutom
 
 
Follow on Bloglovin
Just saying...

Ett tips bara. Som ni absolut gör vad ni vill med. Men som jag ändå känner att jag vill ge.

Jag föreslår att ni uppdaterar er på bloglovin (även om reklamen med David Beckham är sjukt jävla jättestörig) och följer min nya blogg istället:
 
 
Follow on Bloglovin

Nystart!

Det är med blandade känslor jag nu berättar att dagen har kommit för denna blogga att få gå in i den (antagligen) eviga vilan.
 
Tack till alla er som har följt mig, skickat gulliga kommentarer, skickat otäcka teckningar på mig när jag hugger ihjäl räkor osv.  Jag har haft jätteroligt.
 
Nu är det dock dags att gå vidare i livet och det hoppas jag att vi kan göra tillsammans, på min "nya" blogg med samma namn, samma författare(eh?) och samma språkbruk.
 
Ni hittar den på http://solomag.se/alltutom
 
Kram Rebecca

Läroböcker om grodor

Jag har jobbat hela, hela dagen idag. Och eftersom att min hjärna bestämde sig för att vara jättevaken halva natten igår är jag följaktigen helt okej trött nu.
 
Där med absolut inte sagt att jag kommer somna. Jag har en förmåga att bli tvärpigg så fort jag lägger ner huvudet på kudden. "Om man skulle ta och googla fram vad den där gula pricken jag såg på den där lilla grodan igår är för något" tänker hjärnan och så plötsligt har det gått tre timmar och hjärnan har visst skrivit en hel lärobok om grodor.
 
Jättebra prioriterat, lilla hjärna. Varför sova när man kan skriva abstrakta faktaböcker liksom? Och när man ändå bara ska upp och jobba 14 timmar klockan sex.
 
Jaja. Nu ska jag försöka sova. Hörs imorgon!
Just det. Jag kommer att börja blogga för en annan sajt inom några dagar. Jag hoppas att ni följer med och hänger där? Ja?
 
Stulen bild, länk i bilden.

Melodi från smurfhits dessutom

Vi var ute och plockade (nåja, vi letade i alla fall) kantareller förut. Jag sprang över en hög med grävling-avföring och min spontana reaktion var att stanna upp och sjunga:
 
"Bajs, bajs gärvlingsbajs
bättre bajs har ingen haft."
 
Vet inte om detta är ett vedertaget beteende hos 20-åriga kvinnor. Men jag skulle tippa på att det nog inte är det.

Jag skickade en tankelapp till Gud

Folk irriterar sig på stressade människor. På folk som stampar taktfast i golvet när de sitter och väntar på sitt nummer på apoteket och på folk som trummar med naglarna på skrivbordet när de har fått komma fram och väntar på sin medicin.
 
Vad jag stör mig oerhört mycket mer på är alla de psykiskt och fysiskt fungerande människor som ändå gör allt så långsamt de bara kan. De pratar långsamt, de går långsamt, de plockar fram pengar långsamt när det är deras tur att betala och de läser uppenbarligen kvitton väldigt långsamt också.
 
Idag skulle jag köpa en flaska vatten på min rast, det var tre personer framför mig i kön på pressbyrån och på pressbyrån storhandlar man inte. Det logiska blir således att det hela borde gått på ett par minuter. Men det gjorde det inte. Det tog en evighet.
 
Mannen framför mig skulle nämligen helt lugnt och oberört stå där och vänta på att kvinnan i kassan berättade vad hans påse cola-nappar kostade innan han kunde ta fram plånboken, som han hade i skjortfickan innanför den knäppta jackan. När han sedan efter många om och men bestämde sig för att betala det hela med en femhundring  stannade kvar längst fram i kön och sorterade växelpengarna. Femmor, tior och enkronor i sina egna speciella små myntfack. 
 
Här någonstans tappade jag tålamodet och försökte sticka fram min tjuga för att kunna gå därifårn. Varpå mannen  satte upp handen och sa "hoppla ja, så bråttom har du inte. Du har tid."
 
Ja, tid är allt vi har, säger man ju. Det betyder dock nödvändigvis inte att jag vill lägga den tiden på att observera okända mäns myntsorteringsvanor. Nu tänker jag att om man absolut vill leva lugnt och stilla, varför gör man inte det hemma i sängen då? Varför går man inte all in och flyttar ut på landet med några katter så man kan köpa sina colanappar i en lanthandel där man är den enda kunden istället?  Allt det där hann jag inte tänka på i kön på pressbyrån.
 
Jag skickade istället en tankelapp till Gud. "Tack gode gud för att vi inte har euro i det här förbannade landet" stod det.

Igår kväll:

Jag: Jag skulle vilja kunna alla språk flytande. Fatta vilken grej?
Gustav: Jag kan lite bossniska
Jag: Jaha, säg nåt då?
Gustav: Ljkhcas lakdhljn (Bossniska, fri stavning.)
Jag: Vad betyder det då?
Gustav: Skynda dig, min son
 
Okej. Jättebra grej att kunna.

Världens sämsta multitaskare

Idag jobbade jag till tio, sedan åkte jag till Gustav för en film.
 
När jag kom dit hade han och Olof bakat en pizza och välkommnade mig med dukat bord. Sjukt bra grej. Och sjukt bra vänner.
 
Hur som helst. Sedan skulle vi titta på den där filmen, som Olof hade valt, en piratfilm helt inte alls i min smak. Men vad gör väl det, tänkte jag och planerade att prata mig igenom filmen istället.
 
Det gick inte. Den här myten, ni vet? Den om att killar bara kan göra en sak i taget? Det är ingen myt. Det är sanning, och idag tittade de tyvärr på film.
 
Ibland gick det väl att få ur dem nåt ord liksom, men då stannade de alltid mitt i en mening och tittade med uppspärrade ögon  filmen. Sedan var det samtalet glömt. Exempel:
 
Jag: Vilka kommer på den där kräftskivan?
Gustav: Jag vet inte riktigt, alla har inte svarat än
Jag: Nähä. Men vilket datum är den då?
Gustav: (spännande scen) eeeeeeehh
Jag: För jag ska bort helgen den 22:a där, men den var innan va?
Gustav: Jag är ganska så säker på att......
Jag: ............
Gustav: .............
Jag: ................
Gustav: ...................
Jag: Ja?
Gustav: Va?
 

JAG GJORDE DET!

Ja, jag bokade frisörtid alltså. Jag vet inte hur stor grej det är för er, men för mig är det i alla fall en big deal. Hon bokade in tre timmar. Innan har de alltid bokat in två, men då står de alltid där efter två timmar och en kvart och pustar och stånkar och suckar att "det är ju så mycker mer än man först tror...."
 
Och så får man skämmas ihjäl. För att man har för mycket hår.
 
Nu ska jag snart tillbaka och jobba kvällen, har redan klarat av fem timmar i morse. Jag tänker att en delad tur med helgOB är ungefär vad mitt frisöbesök kommer kosta. MEN HUR SJUKT ÄR DET DÅ? Jag ska lägga typ 1500 kronor på DÖD VÄVNAD? Jamen det är ju verkligen jättelogiskt. 
 
Usch. Tänk om afrikabarnen visste det. "Okej här sitter vi och har typ inte ens råd med luft, men lägg du ett dagis årsförbrukning ris på ditt hår istället. Gör det, för all del. Det avgör du ju själv vad du tycker är viktigast."
 
Och så får de sitta där på skållhet sand och äta nötcreme (om de har tur) samtidigt som jag sitter i en frisörstol med gift i håret och läser veckorevyn. Och så har de inte ens nåt hår för det har ramlat bort som en följd av alla näringsbrister de har.
 
Fy fan vad ont det gör i mig när jag tänker på sånt.

Två bilder bara

Vi var hos Matilda och Gustav (ni vet mina vänner som tvunget skulle bli ihop) i Västervik förra veckan. De fixade med allt. Åsa och jag hade ett uppdrag, det var att köpa med oss tacoingridienser på vägen dit.
 
Om vi lyckades med det?
Nja. Men vi ansträngde oss i alla fall, det gjorde vi faktiskt:
 


På ICA Maxi i Västervik hade vi lite svårt att välja vem som skulle ha vilken toalett:
 
 
Men eftersom att Åsa är 161 cm och jag hela 164 (!!!) var det väl egentligen ganska uppenbart...
 

För just nu

en chattdialog med nån otrevlig kvinna på halebop support. Min telefon har varit inne på lagning två gånger nu, men de hittar inga fel.
 
Det är möjligt. Men jag är inte dum, jag vet ju liksom att det är något slags fel på telefonen när man inte kan svara när det ringer, och när klockan stannar mitt i natten så man försover sig varannan morgon. 
 
"Du kan betala 3360 kronor och sedan köpa en ny telefon" skrev hon. 
 
Jag frågade om det inte verkar oerhört konstigt att jag ska betala flera tusen för en telefon som varken går att ringa eller smsa med?
 
"Du kan skicka in den igen när du fått hem den" skrev hon då.
 
Jag frågade om det inte verkar ännu dummare att betala för en mobil som enbart befinner sig förpackad i ett vadderat kuvert det sista året av bindningstiden? Varpå hon fick nåt konstigt infall och upprepade sig så hon verkade ännu trögare än hon gjorde innan:
 
 
Sen var jag jättemogen och stängde chatten och svarade "inte alls" på frågan om hur väl de besvarade mitt ärende.
 
 

Dip dye

Mitt hår växer som ogräs. (faktum är att det nog ÄR ogräs också, det ser ut som det, ett snår utan hyfs som växer hur de vill runt skallen och inte alls sådär midsommarkransaktigt som han Jesus hade.)
 
Därför har jag nu den värsta utväxten jag har skådat. För några veckor sedan skulle jag kunnat skämta om att jag gjort ombre. Det går inte längre.
 
Snarare kan man kanske skymta en blond dip-dye längst nere i topparna om man anstränger ögat supernoga. 
 
VARÖR skjuter man alltid på att boka frisörbesök så länge det bara går? Inte som att jag ska boka en tid för att amputera ett ben eller liknande. (för då skulle jag kunna förstår varför man skjuter på det ett slag, det skulle jag faktiskt.)
 
 
En fråga bara. Skulle jag bli svarthårig om jag lät det växa ut? Vad tror ni? Skulle man se helt loco ut eller bara normal? Vet verkligen inte.

Tänkte vi skulle ha rimstuga här i jul?

Jag älskar ord. Jag har alltid skrivit små verser och vunnit många skitsaker i slogantävlingar. (bland annat en lila klocka med kardborreband, en prinsessas dagbok på dvd och en kamera.) (särskilt tack för klockan.)
 
Nu är jag stressad och leker således ännu mer med ord. Ord kan jag i alla fall strukturera och göra som jag vill med. Jag skulle precis skriva och berätta för er att jag köpt nytt smink idag, eftersom att jag råkade glömma mitt på peace and love. (dags va?) Såhär blev det:
 
Idag har jag spenderat en förmögenhet på smink.
 För 600 är ganska mycket, I think?
 
Särkilt för nåt man bara har vid särskilda tillfällen,
på små, knappt ens märkbara ställen?
Och som man dessutom oftast tvättar bort på kvällen?
 
Men jag lider ändå inga större samvetskval
"JAG TAPPADE JU BORT MITT PÅ FESTIVAL!?
Och den osminkade sanningen är faktisk brutal,
mitt ansikte i sommar har varit skandal.
Nej. Nu är jag TRÖTT på au neutral!"
 
Det är mina ursäkter för att lägga pengar på klet,
när jag egentligen borde lagt dem på välgörenhet.
Nej från och med nu ska jag bara förklä mig lite diskret
och leva i  all enkelhet, som en äkta asket
 
Ja, istället för att sponsra gifttester. På en stackas get.
 
Tack så mycket.
 
 

 
 
 
 
 
 
 
 


RSS 2.0